Fler tjänster föreslås ingå i rutarbete, ett höjt tak införs och nya villkor för återbetalning blir gällande. Detta är en del av budgetpropositionen och förväntas börja gälla från 1 januari 2021.
Den som anlitar ett företag för hushållsnära tjänster kan få en skattereduktion, för delar av arbetskostnaden. Avdrag kan idag göras för arbetskostnaden vid reparation, underhåll samt ombyggnad och tillbyggnad (rot) och för hushållsnära tjänster, inklusive flyttjänster, reparation och underhåll av vitvaror och it-utrustning (rut). Nu föreslås ett ytterligare utvidgande av rutavdrag med följande:
Samma förutsättningar för att kunna få rut-och rotavdragen ska gälla, såsom att köparen är berättigad till skattereduktionen och att rot- eller rutarbetet utförs i köparens bostad. Avdragen avser bara kostnader för arbete, inklusive mervärdesskatt, och inte kostnader för material, utrustning och resor. För rutarbete är avdraget maximalt 50 procent av arbetskostnaden, motsvarande rotavdragen är maximalt 30 procent av arbetskostnaden.
Tvätteritjänsten
Arbetskostnaden för tvätteritjänst måste särskiljas från övriga kostnader. För att förenkla hanteringen används en schablon. Arbetskostnaden ska beräknas till 50 procent av det debiterade beloppet, inklusive mervärdesskatt, för den utförda tvätteritjänsten i sin helhet, inklusive hämtning och lämning av tvättgods för transport till och från tvättinrättning.
Exempel
Kemtvätt för totalt 200 kr inklusive moms vilket enligt schablon ger 100 kr i arbetskostnad. Köparen får ett maximalt avdrag med 50 %, det vill säga 50 kr.
Bortforslingstjänst
Arbetskostnaden för bortforsling och transport av bohag och annat lösöre för återanvändning måste särskiljas från övriga kostnader. För att förenkla hanteringen används en schablon. Arbetskostnaden ska beräknas till 50 procent av det debiterade beloppet, inklusive mervärdesskatt, för utförda bortforslingstjänsten i sin helhet.
Exempel
Bortforsling av soffa 800 kr inklusive moms vilket enligt schablon ger 400 kr i arbetskostnad. Köparen får ett maximalt avdrag med 50 %, det vill säga 200 kr.
Skattereduktionen för rot- och rutavdrag får uppgå till sammanlagt högst 50 000 kronor per person och beskattningsår. Nu föreslås ett sammanlagt tak för rut- och rotavdragen på 75 000 kronor per person och beskattningsår. Det blir dock en begränsning, högst 50 000 kronor får avse rotavdraget som blir motsvarande nuvarande omfattning.
Det finns tre olika sätt att få rot- och rutavdrag på, via företag med fakturamodellen, som förmån för anställda eller när en person som inte har F-skatt anlitas. Vanligast är sättet är genom fakturamodellen, när köparen anlitar ett företag med F-skatt. Fakturamodellen innebär att företaget fakturerar köparen med ett lägre belopp än den faktiska kostnaden. Sedan är det Skatteverket som betalar ut mellanskillnaden så att företaget får ersättning för hela den faktiska kostnaden. Det blir dock återbetalningsärenden avseende felaktiga utbetalningar med en komplicerad hantering. För att underlätta hanteringen föreslås att en återbetalning av felaktigt utbetalda belopp ska gälla omedelbart, med en möjlighet att medge anstånd med betalning under vissa förutsättningar.
För enmansföretag har det sedan 2017 funnits ett särskilt växa-stöd vid anställning av den första medarbetaren. Stödet är utformat som en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna. Reglerna skulle ha upphört vid utgången av 2021 men blir istället permanenta. Och det kommer mera, det föreslås att en tillfällig utökning av antalet anställda som kan omfattas införs.
Enmansföretagen utgör en stor del av det svenska näringslivet och växa-stödet är ett incitament till egenföretagaren att anställa en första person. Växa-stödet innebär att bara ålderspensionsavgift, 10,21%, betalas upp till högst 24 kalendermånader i följd. En lägre arbetsgivaravgift för den först anställda kan kompensera för den kostnad det finns för enmansföretagaren att exempelvis sätta sig in i regelverket, men också bidra till att bygga upp en buffert hos företaget. För att vara berättigad till stödet finns ett antal villkor.
För att ha rätt till växa-stödet ska företaget räknas som ett enmansföretag. När stödet infördes 2017 var det avsett för enskilda näringsidkare som har en aktiv näringsverksamhet. Sedan har stödet utökats till att även omfatta aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt till handelsbolag utan anställda och med högst två delägare. Lagen har byggts på med förutsättningar som skiljer för de som är enskilda näringsidkare, aktiebolag och handelsbolag. Utökningen gör att de villkor som är gällande för nuvarande stöd anses utgöra ett svåröverskådligt regelverk. För att förenkla förutsättningarna blir reglerna för att vara berättigad till stöd desamma oavsett bolagsform.
Stödet avser den först anställde, det vill säga den första som företaget betalar lön till samt betalat arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt för. Det finns undantag. Om ersättningar till en och samma person uppgår till högst 5 000 kr så räknas inte det utan företaget anses ändå kunna få växa-stöd. Om företaget är ett aktiebolag kan en företagsledare ha tagit ut lön och kan ändå få växa-stöd när de anställer sin första utomstående medarbetare. Det avser gällande regler, men som exempel medför coronomin ett ökat behov av stödåtgärder för att få fler personer i anställning. Regelverket med nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda vill regeringen utvidga till att även omfatta anställd nummer två. Det skulle då innebära att nedsättningen ges till företag som inte har någon anställd och som anställer en eller två personer samt till företag med en anställd och som anställer ytterligare en person. Den föreslagna nedsättningen gäller för anställningar under perioden 1 juli 2021–31 december 2022.
För att vara berättigad till stödet ska anställningen omfatta minst 20 timmar per vecka under tre månader. Frånvaro på grund av exempelvis sjukdom eller vård av barn påverkar inte kravet utan stöd utgår till arbetsgivaren då också. Nedsättning av arbetsgivaravgifter har ett maxtak på 25 000 kr. Så om lönen överstiger det maxtaket blir det full arbetsgivaravgift på den överskjutande delen.
Exempel: Ett bolag anställer den första personen med en månadslön på 35 000 kr. Bolaget ska som arbetsgivare betala 10,21 procent i avgifter på bruttolönen upp till och med 25 000 kr. På resterande 10 000 kr ska arbetsgivaren betala fulla avgifter om 31,42 procent.
Stödet är kopplat till den först anställda, det går inte att få stöd för fyra personer som arbetar tre månader vardera under ett år.
En arbetsgivare kan genom friskvårdsbidrag ge de anställda möjlighet till enklare slag av motion och friskvård. Nu inkluderas flera aktiviteter.
Enligt ett nyligen publicerat ställningstagande har Skatteverket utökat de aktiviteter som kan ingå i friskvårdsbidrag. Bidraget kan inte användas för att teckna personliga medlemskap i föreningar eller för att köpa utrustning. Utökningen i ställningstagandet innebär att friskvårdsbidraget kan tillämpas även för hobby- och fritidsaktiviteter. Exempel på aktiviteter som nu omfattas av friskvårdsbidraget är agility, självförsvarskurs, enduro, sportfiske, bergsguide, paintball samt friluftsaktiviteter och naturupplevelser med inslag av motion.
Grunden till dagens friskvårdsbidrag lades 1988 och såväl lagen som Skatteverkets ställningstaganden har påverkats av en föränderlig tid. Grundprinciperna ligger kvar för dessa personalvårdsförmåner som är undantagna från beskattning, enligt 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Förutsättningarna är att personalvårdsförmånerna:
Personalvårdsförmåner är skattefria för den anställda. Det innebär att arbetsgivaren inte ska göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på förmånen. Enklare slag av motion och annan friskvård regleras i 11 kap. 11–12 §§ IL. Om arbetsgivaren erbjuder friskvårdsförmåner utöver vad regelverket medger kan det få till följd att förmånerna blir skattepliktiga för hela eller för del av personalen.
Det senaste ställningstagandet utgår utifrån två domar från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i juni 2020 kring tolkningen av vad som anses utgöra friskvård. Det som framkom i domarna är följande:
Om en arbetsgivare betalar den anställdes parkeringsbot så blir den förmånsbeskattad.
Arbetsgivaren kan välja att betala en anställds parkeringsbot. Men om arbetsgivaren gör det ska den anställda förmånsbeskattas för det värde som arbetsgivaren betalar, det vill säga skatt på beloppet som motsvarar storleken på parkeringsboten. Det gäller oavsett om parkeringsböter utfärdats vid en tjänsteresa eller privat. Det saknar betydelse om parkeringsböter gäller en förmånsbil eller en privatägd bil. Undantag från beskattning vid parkeringsförseelse kan bli aktuellt för till exempel vård- och räddningspersonal vid akut utryckning.
Detta är för att en parkeringsbot är en personlig sanktion mot fordonets förare. Arbetsgivaren kan förvisso i egenskap av ägare till bilen bli ytterst betalningsansvarig för avgiften men även då blir det en skattepliktig förmån för den anställde. Det är på grund av detta ovanligt att arbetsgivaren betalar böter för sina anställda eftersom de då måste förmånsbeskattas.
Att böter och offentligrättsliga sanktioner inte får dras av regleras i inkomstskattelagen. Detta medför att den anställde då inte heller har rätt till avdrag i deklarationen.
Om parkeringsböterna inte betalas kan det leda till förbud att använda fordonet. Detta är en lagändring som träder i kraft från den 1 januari 2021.
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att det ska bli förbjudet att använda ett fordon som har obetalda felparkeringsavgifter på mer än 5 000 kronor och som inte har betalats inom sex månader. Om fordonet används trots ett förbud ska polisen eller en bilinspektör kunna ta bort registreringsskyltarna.
Fram till årsskiftet har arbetsgivaren fortsättningsvis möjlighet att erbjuda parkeringsplats till sina anställda utan att det förmånsbeskattas. Den skattefria parkeringen gäller alla yrkesgrupper och i hela landet. Detta som ett led för att få anställda som väljer att ta bilen till arbetet för att minska smittspridning. Det går att hantera detta retroaktivt för alla från den 1 april i år.
Många av de åtgärder som infördes under våren för att stävja de ekonomiska konsekvenserna av covid-19 gäller även fortsättningsvis och fler stöd väntas förlängas under hösten. Dessutom finns förslag på ett nytt stöd för enskilda näringsidkare.
För att minska risken för att företag skulle tvingas säga upp anställda aktiverades stödet för korttidsarbetet i mars. Det är en tillfällig anpassning av den lag som tidigare har tagits fram för att kunna användas när Sverige befinner sig i ekonomisk kris. Stödet för korttidsarbete beviljas i ett första steg i sex månader. Företaget kan sedan välja att förlänga i ytterligare tre månader. Det innebär att den totala perioden kan bli nio månader. Var tredje månad görs en avstämning, och beroende på om företagaren väljer att förlänga stödet eller inte så görs en slutavstämning efter sex eller nio månader. De företag som blivit beviljade stöd sedan mars och inte väljer att fortsätta ytterligare tre månader kommer därmed att påbörja sin slutavstämning nu i september. Tillväxtverket som hanterar stödet öppnar e-tjänsten för slutavstämning den 16 september och företaget har fyra veckor på sig att lämna in uppgifterna. Företaget får sedan beslut om avräkning i mitten på november och då framgår om ersättning ska justeras, antingen genom utbetalning eller återbetalning. Stödet går att söka under hela 2020.
Den 30 april presenterades ett första omställningsstöd. Syftet var att stödet ska göra det möjligt för företag att överbrygga den akuta krisen och samtidigt underlätta för företag att ställa om och anpassa sin verksamhet. Stödet avsåg att kompensera eventuella inkomsttapp under mars och april 2020 jämfört med samma månader förra året. Den 4 september aviserades att stödet förlängs och nu inväntas ett godkännande av EU-kommissionen. Det förlängda stödet avser månaderna maj-juli men villkoren skiljer sig åt. Omställningsstödet har inte omfattat enskilda näringsidkare men nu föreslår regeringen ett motsvarande stöd för dessa, ett omsättningsbaserat stöd för månaderna mars till och med juli.
Som företagare betalas moms, arbetsgivaravgifter och skatt till Skatteverket. Om företaget får betalningssvårigheter finns det en möjlighet att ansöka om anstånd för betalningar av skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt (moms). Med anledning av coronaviruset införs tillfälliga regler som börjar gälla från den 30 mars 2020, men kan tillämpas retroaktivt från 1 januari 2020.
En av de första åtgärderna som infördes var att betala ut ersättning för karensavdrag. Detta föreslås nu gälla året ut. Det gäller för den ersättning som egenföretagare får för de 14 första karensdagarna som betalas under resten av året med ett schablonbelopp om 804 kronor per dag. För att minska trycket på sjukvården väljer man att inte återinföra kravet på läkarintyg från 8e dagen till den 15e dagen i ett sjukfall. Arbetsgivare har fått stöd i form av ersättning för höga sjuklönekostnader i olika nivåer och det gäller september ut men det föreslås en fortsatt kompensation till arbetsgivare för den del av sjuklönekostnaden som överstiger det normala.
Anställda som väljer att ta bilen till arbetet för att minska smittspridning får tillfälligt slopad förmånsbeskattning för parkering. Detta gäller från april och hela 2020ut och går att justera retroaktivt. Det finns också en möjlighet att under 2020 ge sina anställda en skattefri gåva, till ett värde av 1 000 kronor per anställd under perioden 1 juni- 31 december. Detta utöver andra gåvor som julgåvor.
Vid kundförlust får säljaren minska beskattningsunderlaget för utgående moms med beloppet av förlusten, men det krävs att säljaren kan visa att det är sannolikt att betalning uteblir.
Under den nu pågående covid-19-pandemin har Skatteverket lättat på bevisningen så att det får anses sannolikt att köparen saknar möjlighet att betala sin skuld om samtliga följande förutsättningar är uppfyllda.
Detta innebär att en kundförlust enligt detta nya synsätt – om förutsättningarna föreligger – kan anses konstaterad redan under redovisningsperioden maj 2020. Notera dock att om säljaren har fått delvis ersättning, till exempel genom hyresstöd från staten, gäller kundförlust endast för den del som är obetald.
Du kan läsa mer om kundförluster i allmänhet här och vad gäller nyheten på grund av covid-19-pandemin här.
Nyligen öppnades möjligheten för inrikes resor under sommaren. När nyheten lanserades att reseråden nu lättas i Sverige från och med den 13 juni blev bokningssajter överbelastade, så det var välkomna nyheter.
Årets sommar kommer ändå att bli annorlunda mot vad vi är vana vid. En del kommer inte kunna vara lediga på grund av för mycket jobb, andra jobbar nästan ingenting alls eftersom de är korttidspermitterade.
Semester är redan ett av mest komplexa områdena inom lön, så hur ska egentligen semester i kombination med korttidsarbete hanteras?
Planeringen av den huvudsakliga semestern är vanligtvis avklarad för de flesta företag vid den här tiden på året. Enligt semesterlagen ska den anställde få besked senast två månader före den beviljade ledighetens början. Lagen öppnar dock upp för att besked får lämnas senare om det finns särskilda skäl, då om möjligt minst en månad före ledighetens början. Särskilda skäl har Vision och (SKR) samt Sobona tagit fasta på i det avtal som tecknades den 23 april om tillfälliga semesterregler. Detta i en sektor där vi alla vet att de anställda dagligen presterar underverk och där behovet av ledighet är stort. Parterna kom överens om tillfälliga regler för verksamheter där semesterplaneringen inte går ihop. Dels just om att besked om semester ska lämnas senast en månad innan ledighetens början dels att huvudsemestern kan förläggas till december mot en ekonomisk kompensation.
Avseende korttidspermittering undrar man då om företagen ska göra olika ansökningar för perioderna? Det finns i den ursprungliga lagen begränsningar vilket gör att företaget inte får ansöka om förlängning mer än en gång med tre kalendermånader. Sedan har Tillväxtverket inte klargjort om det finns andra förutsättningar i och med den kompletterande förordning som kom med corona. I förordningen står det dock inte något om förlängningen. Så rekommendationen blir att göra ansökan för hela perioden som man tror att behov finns. I ansökan kan företagen ange planerad frånvaro, och som alltid med ledigheter är utfallet inte klart förrän perioden har passerat. Så det blir avstämningen till Tillväxtverket som redovisar hur närvaron blev.
Företaget får alltså inte ersättning för den lön som betalas ut under semestern. Grundregeln för all frånvaro i kombination med korttidsarbete är att den ska hanteras utifrån ordinarie arbetstidsförläggning. Semesterlön och semestertillägg hanteras som vanligt och beräknas på den ordinarie lönen. Men som alltid gällande lön så är det först och främst kollektivavtalet som styr om det finns ett sådant. Semesterförläggningen påverkas inte av korttidsarbetet. Semesterutläggningen sker utan hänsyn till hur kortidspermitteringen är förlagd. En veckas semester, för arbetstagare som normalt är schemalagd fem arbetsdagar per vecka, innebär att fem semesterdagar läggs ut även om korttidsarbetet endast sker på två dagar i veckan. Fyra veckors huvudsemester innebär därmed att 20 dagars semester tas i anspråk.
Semester ska utbetalas på samma sätt som om den anställde hade arbetat som vanligt. Det innebär att det intjänade värdet enligt lag och kollektivavtal är det som gäller. Vid sammanfallande intjänandeår och semesterår tjänas semesterlön in som om den anställde arbetat i normal omfattning, det vill säga korttidsarbetet påverkar inte.
Från den 1 juni kan arbetsgivare ge sina anställda en skattefri gåva som ett led i att hålla igång företag i utsatta branscher.
Det allvarliga ekonomiska läge som drabbat vissa branscher på kort tid är på grund av en drastisk minskning av efterfrågan samtidigt som företagens kostnader i en betydande omfattning kvarstår. Regeringen har tagit till sig att det finns en vilja hos många arbetsgivare, såväl små som stora företag men också kommuner, att under rådande läge främja det lokala näringslivet genom sina anställda. Föranlett detta införs en tillfällig möjlighet att ge anställda en skattefri gåva upp till ett värde på 1 000 kronor inklusive moms under perioden 1 juni- 31 december.
Vanligtvis är gåvor från arbetsgivaren till den anställde att betrakta som kopplat till tjänsten och blir därför skattepliktiga. Det finns ändå tillfällen när arbetsgivare under vissa förutsättningar kan ge skattefria gåvor till de anställda. Då finns det fasta beloppsgränser som inte får överstigas, för om gåvans värde blir högre så blir den skattepliktig från första kronan. Jubileumsgåvor är exempel på sådan gåva, något som kan ges när företaget firar 25-, 50-, 75- eller 100-årsjubileum. Värdet får inte överstiga 1 350 kronor inklusive moms. Även julgåvor är skattefria för de anställda om värdet inte överstiger 450 kronor inklusive moms. I gåvans värde räknas inte arbetsgivarens kostnader för administration och transporter av gåvorna in. Sedan finns minnesgåvan, en gåva av minneskaraktär som lämnas till varaktigt anställda, i samband med att den anställda uppnår viss ålder (jämna födelsedagar från 50 år och uppåt), längre tids anställning (minst 20 år) eller när anställningen upphör. Minnesgåvor är skattefria om värdet inte överstiger 15 000 kronor inklusive moms och inte ges vid mer än ett tillfälle utöver när anställningen upphör. För att betraktas som varaktigt anställd i samband med minnesgåvor ska en sammanlagd anställningstid om minst sex år ha uppnåtts.
Den möjlighet som nu tillfälligt införs kan ges via exempelvis presentkort för att handla och därigenom stödja det lokala näringslivet. Det kan däremot inte vara kontanter eller andra betalningsmedel som kan bytas mot pengar. På samma sätt som förutsätts för julgåvor ska det vara fråga om en gåva som ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda. En tillfällig utvidgning av möjligheten att ge skattefria gåvor till anställda bedöms vara en åtgärd som kan bidra till ökad konsumtion och ytterligare lindra de ekonomiska konsekvenser som många företag drabbats av till följd av coronaviruset. Gåvan kan också vara ett sätt att ge en uppmuntran till sina anställda under rådande omständigheter. Så det blir kanske en sommargåva till dina anställda?
Vanligtvis ska de anställda som har fri parkering eller garageplats vid arbetet med privat bil beskattas för den förmånen. Från den 1 april gäller nya, tillfälliga förutsättningar för de som har parkerings-eller garageplats vid arbetet.
För att minska trycket på kollektivtrafiken och därmed minska smittspridningen får nu även de som använder egen bil till arbetet tillfälligt slopad förmånsbeskattning för parkering. Det var framförallt för samhällsbärande grupper som måste ta sig säkert till arbetet, samt för att underlätta för dem som måste utföra sitt arbete på arbetsplatsen och där arbete hemifrån inte är möjligt som förslaget togs fram från början. Att hitta en skiljelinje som på ett enkelt sätt tydliggör vilka som skulle omfattas var inte möjligt, därför gäller den tillfälliga skattefriheten alla yrkesgrupper och i hela landet. Reglerna är tillfälliga och gäller från den 1 april fram till 31 december. Eftersom beslutet togs först i juni kan förmånsvärdet justeras retroaktivt för de anställda som berörs. Det görs som en rättning i AGI hos Skatteverket.
När en anställd tar sin privata bil till arbetet och har en parkering som arbetsgivaren betalar så ska den parkeringen vanligtvis förmånsbeskattas. Hur stor förmånen blir beror på om det finns en garanterad parkeringsplats eller inte. Finns det en garanterad parkeringsplats ska den anställde vanligtvis beskattas för alla dagar, oavsett om bilen står där alla dagar eller inte. Om den anställde däremot får stå på parkeringen i mån av plats beräknas däremot förmånsvärdet bara för de dagar som de använder platsen. Förmånsvärdet bestäms utifrån vad det skulle ha kostat den anställde att ställa bilen på en parkeringsplats eller garageplats i närheten av arbetet. Finns det likvärdiga parkeringsplatser i närheten där den anställde kan ställa bilen gratis blir det inget förmånsvärde.
Det finns även andra undantag som alltid gäller. Anställda som kör minst 160 dagar och minst 300 mil i tjänsten per år med privat bil ska inte beskattas för fri parkering eller garageplats vid arbetet, inte heller de anställda som har bilförmån. Det gäller oavsett om den anställda använder förmånsbilen i tjänsten eller enbart privat. Däremot ska den anställda beskattas om arbetsplatsen även är den anställdas bostad, om det är för en privat bil eller en förmånsbil spelar då ingen roll.
Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för att förebygga att de anställda utsätts för risker som kan påverka hälsan. Däremot ska man undvika att säga vem det är, för att skydda den anställdes integritet.
Gällande dataskyddsregler innebär att inte fler uppgifter än vad som är nödvändigt ska lämnas ut för att uppnå syftet. Sedan finns det även regler om tystnadsplikt och sekretess som kan påverka vilka uppgifter om anställdas sjukdom som en arbetsgivare får lämna ut.
När det gäller coronaviruset och personuppgifter är det viktigt att känna till följande:
Källa Datainspektionen
