I samband med att den nya pandemilagen antogs gav den även regeringen rätt till att besluta om nedstängning av verksamheter. För att kompensera de företag som kan komma att drabbas presenteras ett nytt stöd som kan ge upp till 100 procent ersättning för fasta kostnader.
Ett företag som förhindras av lagen från att bedriva sin verksamhet på grund av pandemin kan ansöka om ett särskilt stöd, nedstängningsstödet. Stödet är utformat på ett liknande sätt som det så kallade omställningsstödet där omsättningstappets storlek avgör hur stort stöd man har rätt till. Förutsättningen är att företaget har tappat minst 30 procent av omsättningen under en period på grund av nedstängningen. Ersättning kan ges på upp till 100 procent av de fasta kostnaderna, upp till ett tak på 75 miljoner kronor per företag och månad.
Nedstängningsstödet är ett statsstöd som kräver ett godkännande av EU-kommissionen innan det kan omsättas till företagen. Det gör att det kan bli justeringar av hur stödet utformas och ikraftträdande kan bli tidigast i början av april. Om regeringen aktiverar möjligheten till nedstängning innan dess kommer stödet gå att ansöka retroaktivt. Företagen ska få tillgång till stödet snarast möjligt efter regeringens beslut. Skatteverket kommer att hantera ansökningarna om det blir aktuellt för regeringen att aktivera möjligheten till nedstängning.
Över 90 000 företag ansökte om stöd för korttidsarbete under 2020. För de företag som har ekonomiska svårigheter förlängs möjligheten till ersättning under 2021, men med lite andra villkor.
Företagen får fortsatt möjlighet att söka stöd för korttidsarbete under 2021, fram till den 30 juni 2021. Det finns ingen karenstid under perioden 1 december 2020 till 30 juni, varför alla företag som uppfyller villkoren kan söka. Det gäller även de företag som inte valde att förlänga stödet under 2020 eller inte har sökt alls. Företag som har använt stödet tidigare kan gå in i systemet från 1 december. Nivåerna för korttidsarbete är fortsatt 20,40 eller 60 procent i arbetstidsminskning med en utökad möjlighet under perioden januari till mars. Under januari till mars har företagen en möjlighet korttidspermittera på 80 procent med en lönenedsättning på 12 procent.
Den tillfälliga lag som reglerar korttidsarbete under 2021 kommer inte att träda ikraft innan 15 februari, men med möjligheten att söka stöd retroaktivt. För att kunna korttidspermittera krävs fortfarande kollektivavtal eller avtal med 70 procent av de anställda. Det går inte att använda samma avtal som för korttidsarbete enligt det regelverk som gällde 2020 utan avtalen måste förnyas. Eftersom lagen inte har trätt i kraft går det inte att med säkerhet veta hur regelverket kommer att se ut. Detta måste företagen förhålla sig till. För även om stödet kommer att gå att söka retroaktivt ska schemaläggning och löneutbetalningar hanteras innan ansökan kan bli godkänd, eller ens skickas in.
Nytt är att företaget måste ha varje avtalsperiod reglerad i avtalet. Ett företag kan fortfarande ha olika stödnivåer inom företaget för olika grupper om det finns reglerat i avtal. Under 2020 var det möjligt att ha olika permitteringsnivåer av arbetstidsminskning under en och samma avtalsperiod på individnivå. Ändrar man nu nivån för korttidsarbete för en och samma anställd från exempelvis 20 procent till 60 procent så blir det ny avtalsperiod. Det innebär att om ett företag vill variera nivå på omfattningen av korttidsarbetet så måste det i avtalet tydligt framgå vilken nivå av arbetstidsminskning som tillämpas under vilken period. Det går fortfarande att förlägga arbetstiden fritt under hela avtalsperioden så länge den sammanlagda nivån för korttidsarbete blir enligt avtalet.
Exempel: Företaget har ett avtal om korttidsarbete på 20 procent under februari. Det innebär att den anställde på detta företag arbetar 80 procent vilket medför 32 timmar istället för ordinarie 40 timmar i veckan. Hur mycket den anställde arbetar per dag eller vilka dagar påverkar inte stödnivån, så länge den totala arbetstiden uppgår till motsvarande 80 procent under avtalsperioden, det vill säga februari månad. Om företaget fortsätter med samma villkor under mars ändras inte förutsättningarna, utan februari och mars kan hanteras som samma avtalsperiod.
Om företaget istället märker att de behöver använda sig av eller planerar att använda sig av en högre stödnivå i mars så ändras förutsättningarna. Då blir det en ny avtalsperiod som ska vara reglerad i avtal. Företaget inför korttidsarbete om 80 procent under mars. Det innebär att den anställdes arbetstid istället blir 8 timmar i veckan, som också kan fördelas fritt under arbetsveckan, så länge den totala arbetstiden under mars månad blir motsvarande 20 procent av ordinarie arbetstid. Företaget har nu olika förutsättningar i februari och mars, vilka blir olika avtalsperioder.
Dessutom krävs även ett nytt avtal om korttidsarbetet fortsätter efter mars eftersom stödnivån från staten förändras. Under december 2020 till mars 2021 kommer staten fortsatt stå för 75 procent, för att sedan minska subventioneringsgraden till 50 procent i april, maj och juni.
Ansökningsprocessen kommer även fortsättningsvis att hanteras av Tillväxtverket. Dock kommer systemstödsförändringar som krävs för att hantera ansökningarna göra att Tillväxtverkets utbetalningar till företagen dröjer. Efter att lagen träder i kraft den 15 februari uppskattar Tillväxtverket att det kan ta ytterligare upp till mellan fem och åtta veckor innan de kan ta emot ansökningar. Detta medför att ansökan om stöd kommer att kunna göras som tidigast i slutet av mars och att ansökan inte ska göras förrän Tillväxtverket har öppnat ansökningstjänsten
Det är inte heller givet att företaget får fortsatt stöd även om ansökan beviljades under föregående år. Regelverket för att bli beviljad stöd har förtydligats gällande företagens vinstutdelningar. Dessutom har det införts ett krav på yttrande från revisor i samband med ansökan om lönesumman överstiger 400 000 kronor i jämförelsemånaden (motsvarande totala lönesumman på arbetsgivardeklarationen). För att täcka den merkostnad som kravet på revisorsintyg medför så finns möjlighet till ersättning på upp till 10 000 kronor.
Vid korttidsarbete under 2020 skedde en snabb hantering vid ansökan om korttidsarbete och sedan gjordes en mer omfattande granskning vid avstämningarna. En skillnad i kommande ansökningsprocess är att det kommer att krävas mer underlag vid ansökan, som exempelvis ovan nämnt revisorsintyg, och att det endast kommer att göras en slutavstämning. Den slutavstämningen kommer att ske efter att stödperioden har avslutats och lagen upphör att gälla, det vill säga efter den 30 juni 2021.
I höstbudgeten aviserades att arbetsgivaravgifterna (AG) för unga skulle sänkas tillfälligt under 2021. Nu tidigareläggs insatsen och gäller redan från 1 januari i år, men retroaktivt.
Arbetsgivaravgifterna för personer födda mellan 1998-2002 år sänks för att ge fler företag möjlighet att behålla den ålderskategorin i arbete. Det blir ytterligare en ny avgiftsnivå, motsvarande ålderspensionsavgiften och 9/20 av de övriga avgifterna. Sedan tidigare har yngre personer, födda år 2003-2005, haft en lägre arbetsgivaravgift för dem betalar arbetsgivaren fortsättningsvis endast ålderspensionsavgiften.
Avgörande för vilken arbetsgivaravgift som betalas är åldern som den anställde har vid kalenderårets ingång. Personer som vid årets ingång har fyllt 18 år men inte 23 år har den högre arbetsgivaravgiften, 19,73 procent, och motsvarande för de som har fyllt 15 år men inte 18 år är 10,21 procent.
Det finns en maxgräns för hur mycket lön som kan betalas ut med sänkt arbetsgivaravgift. Den lägre avgiften gäller ersättningar upp till max 25 000 kronor per månad och arbetsgivare. Om ersättningen blir över 25 000 kronor blir det full arbetsgivaravgift med 31,42 procent. Utbetalda ersättningar enligt denna reglering kan inte räknas in i underlag för beräkning av avdrag för personer som arbetar med forskning och utveckling eller vid beräkning av avgiftspliktig ersättning enligt stödområdeslagen.
Reglerna föreslås träda i kraft 6 februari 2021 och tillämpas retroaktivt på ersättning som ges ut efter den 31 december 2020, det vill säga den lön som betalas ut under januari månad 2021. Den lönen och de arbetsgivaravgifterna ska rapporteras i AGI till Skatteverket i februari. Det är då viktigt att ha rätt procentsatser vid rapportering. Om företaget har anställda som är födda mellan 1998-2002, avvakta med rapportering för januari till dess att Skatteverket har uppdaterat sin e-tjänst. Om AGI lämnas in tidigare så kommer att behöva göras en omprövning.
Information från Skatteverket: Innan lagförslaget beslutats av riksdagen kan den föreslagna nedsättningen inte tillämpas i Skatteverkets tjänster eller interna system. Arbetsgivare som har anställda i den aktuella åldersgruppen bör därför avvakta med att lämna in arbetsgivardeklarationer för perioden januari i väntan på beslut från riksdagen. Är arbetsgivardeklarationen redan inlämnad för januari 2021 kommer arbetsgivaren att behöva ompröva denna efter det att lagen trätt ikraft för att få del av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna.
Företag i vissa regioner på den svenska glesbygden omfattas av en ny skattereduktion som införs i inkomstskattelagen från den 1 december 2020. Och kommer gälla retroaktivt för hela 2020.
En regional skattereduktion med 1 675 kronor per år införs för boende i vissa glest befolkade områden i främst Norrland och nordvästra Svealand. Den nya skattereduktionen är riktad mot privatpersoner men omfattar även fysiska personer som har företag vars resultat de själva beskattas för, till exempel enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. En enhet som bedriver ekonomisk verksamhet är att anse som företag, oavsett enhetens rättsliga form och oavsett hur den finansieras. För att definieras som ekonomisk verksamhet behöver det inte finnas ett vinstsyfte så länge varor eller tjänster erbjuds på en viss marknad. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2020, men tillämpas från och med det beskattningsår som infaller efter den 31 december 2019. Detta innebär att skattereduktionen ges för hela beskattningsåret 2020.
För att få del av skattereduktionen ska den fysiska personen vara folkbokförd i en kommun med skattereduktion den 1 november året före beskattningsåret. Hur många månader en person faktiskt bor i en omfattad kommun eller är obegränsat skattskyldig i landet är inte relevant, men hänvisning till skattereduktionen görs i lagen om avräkning av utländsk skatt. Dock finns det ytterligare villkor för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag för att den fysiska personen ska kunna ta del av skattereduktionen. Ett villkor är att stödet måste utgöra ett stöd av mindre betydelse enligt EUs regelverk. Företaget har därför en skyldighet att ange andra stöd som erhållits under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren om de överstiger 150 000 kronor. Den fysiska personen måste även uppge om denne är kopplad till något annat företag.
Det är mot den kommunala inkomstskatten som den nya skattereduktionen räknas av, direkt efter skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning, och direkt före skattereduktionen för underskott av kapital. Skattereduktionen finns inte med i skattetabellerna utan regleringen sker automatiskt när Skatteverket tar beslut om slutlig skatt. Om företagaren vill att skattereduktionen ska ske innan dess krävs det en jämkning. Jämkningen kommer inte kunna börja gälla direkt vid ingången av 2021 utan efter det att jämkningsbeslut är fattat av Skatteverket. Detta eftersom ansökan om jämkning måste göras senast den 6 november för att jämkningsbeslutet ska gälla från och med januari.
Dalarnas län: Avesta, Gagnefs, Hedemora, Leksands, Ludvika, Malung-Sälens, Mora, Orsa, Rättviks, Smedjebackens, Säters, Vansbro och Älvdalens kommuner. Gävleborgs län: Bollnäs, Hudiksvalls, Ljusdals, Nordanstigs, Ockelbo, Ovanåkers och Söderhamns kommuner.
Jämtlands län: Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner. Norrbottens län: Arjeplogs, Arvidsjaurs, Bodens, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Piteå, Älvsbyns, Överkalix och Övertorneå kommuner.
Värmlands län: Arvika, Eda, Filipstads, Hagfors, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjängs kommuner. Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmalings, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storumans, Vilhelmina, Vindelns, Vännäs och Åsele kommuner.
Västernorrlands län: Härnösands, Kramfors, Sollefteå, Timrå, Ånge och Örnsköldsviks kommuner.
Västra Götalands län: Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Melleruds och Åmåls kommuner.
Lagen (2020:548) om omställningsstöd ger rätt till ekonomiskt stöd för företag som drabbats av minskad omsättning till följd av covid-19. Lagen innebär även införandet av att det nya brottet omställningsstödsbrott.
Nu har Skatteverket lämnat de första anmälningarna om omställningsstödsbrott till Ekobrottsmyndigheten för utredning. Srf konsulterna ser mot denna bakgrund att det finns skäl att informera om detta brott.
Ansökan ska göras av en behörig företrädare för företaget såsom en vd eller ett omställningsstödombud.
Den som lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om stöd och på så sätt orsakar fara för att omställningsstöd tillgodoförs felaktigt eller tillgodoförs med ett för högt belopp döms till omställningsstödsbrott.
Omställningsbrott blir även gällande för företag som har ansökt om stöd och inte omgående anmäler till Skatteverket att uppgifterna har visat sig vara felaktiga eller att det har inträffat förändringar som påverkar stödet.
Detsamma gäller även företag som efter att det har fått omställningsstöd inte omgående anmäler omständigheter som skulle ha påverkat stödet om omständigheterna varit kända vid tidpunkten för prövningen av ansökan.
Vid normalgraden av brottet är straffet fängelse i högst två år, men straffskalan varierar från böter till fängelse i högst sex år (35-37 §§ i lagen).
Den som, innan ett omställningsstöd tillgodoförts, frivilligt vidtar en åtgärd som leder till att det kan fattas ett korrekt beslut om stödet, döms inte till ansvar. Om den som ansökt om stöd och har fått veta att ärendet kommer granskas eller om en granskning redan har inletts, kan en rättelse normalt inte anses frivillig. Efter att omställningsstödet har tillgodoförts är utrymmet för ansvarsfrihet begränsat (se under rubriken ”Beslut har fattats”).
Sammanfattningsvis är det, för att slippa ansvar för omställningsstödsbrott, viktigt att omgående anmäla eventuella felaktigheter i ansökan till Skatteverket.
Under 2020 har många företag tagit del av möjligheten till stöd för korttidsarbete. Regeringen har nu meddelat att stödet kommer att förlängas under första halvåret 2021.
Närmare 90 000 ansökningar har Tillväxverket mottagit sedan möjligheten att ansöka om korttidsarbete infördes i våras. Regelverk, handläggningstider och hantering av korttidsarbetet har påverkat förutsättningarna för företagen att kunna tillgodogöra sig stöden, och en del företag har även blivit återbetalningsskyldiga. Inför förlängningen av stödmöjligheten införs nya lagförslag som nu är på remiss. Den nya tillfälliga lagen förväntas träda i kraft den 15 februari 2021 och det är först när Tillväxtverket har fått de nya villkoren som företagen kan ansöka om stöd. Det innebär att eventuella utbetalningar till företagen för inledningen av 2021 kommer att dröja. Ingen ansökan kan göras innan dess, och om företaget ändå väljer att skicka in en ny ansökan kan handläggningstiden bli ytterligare förlängd.
Alla som har haft stöd under 2020 kommer att kunna ansöka om nytt stöd, även de företag som sökt stödet men sedan inte använt det. Flera företag kommer att kunna omfattas eftersom den karens på 24 månader efter stödperiodens slut som regleras i nuvarande lag föreslås slopas under perioden 1 december 2020 till 30 juni 2021. Det maximala antalet stödmånader bestäms av när företaget har sökt stöd tidigare och när förlängning av stöd söks.
Exempel: Ett företag har sökt stöd i mars 2020 och den nionde stödmånad var november 2020. Det företaget kommer med detta lagförslag kunna få ytterligare sju månader, det vill säga december 2020 till och med juni 2021. Om företaget söker stöd för första gången från februari 2021, kommer stödet kunna utgå för fem månader, eftersom den tillfälliga förlängningen pågår som längst till den 30 juni 2021.
Förutsättningarna för det förlängda stödet som föreslås är liknande de som har gällt under 2020. Nivåerna kvarstår (20,60,80 %) likväl lönetaket på 44 000 kronor men med lägre stöd från staten. En skillnad är att utbetalningen av stödet sker månadsvis och krav på fler kontroller. De kontroller som föreslås är krav på att lämna underlag som styrker att de har allvarliga ekonomiska svårigheter orsakade av omständigheter utanför deras egen kontroll, så som pandemin och lämna kopior på avtal eller kollektivavtal för de medarbetare som ingår i korttidsarbetet.
Lagförslaget innefattar även viktiga tydliggöranden. Framförallt gällande villkoren för rätten till stöd och företagens värdeöverföringar. Företagaren har inte rätt till stöd om det under perioden, två månader före stödperioden eller sex månader efter stödperioden beslutas om eller verkställer vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna. Däremot kan arbetsgivaren lämna koncernbidrag under stödperioden.
Efter att industrin satt normen för lönenivåerna i kollektivavtalen fortsätter förhandlingarna för övriga branscher vars avtal löper ut under 2020. Nu följer nya villkor för merparten av de svenska arbetsgivarna och närmare tre miljoner anställda omfattas.
Sedan avtalsrörelsen 1998 har industrin haft en lönenormerande roll för arbetsmarknaden. Som den bransch som främst konkurrerar med andra länder blir detta vägledande för avtal i andra branscher. De villkor som industrins parter kommer överens om fungerar som ett kostnadstak, det så kallade märket, för löneutvecklingen även inom andra branscher. De parter som tecknat industriavtalet (åtta arbetsgivarorganisationer och fem fackliga organisationer) tecknar tillsammans 57 avtal som omfattar cirka 500 000 anställda. I Industriavtalet ingår också ett antal branschorganisationer som inte tecknar kollektivavtal.
Startskottet för avtalsrörelsen 2020 blev den 20 december 2019, när industrins parter växlade sina avtalskrav. Förhandlingarna satte därefter igång efter nyår och sedan hade man fram till den 31 mars 2020 att komma överens. Så kom coronaviruset och partnerna valde att skjuta upp förhandlingarna. Avtalen förlängdes, prolongerades, fram till den 31 oktober. Efter förhandlingar blev märket satt och den 1 november var parterna var överens om de nya villkoren.
Innan coronomin spekulerades det i korta avtalsperioder om ett år, något som nu inte blev fallet för industriavtalet. Industriavtalet innehåller löneökningar om 5 procent över 29 månader. Det innebär att avtalen löper fram till 31 mars 2023. Parterna inom industrin har kommit överens om att det inte ska bli någon retroaktivitet från 1 april i år. Avtalet innehåller även en ökad avsättning till flexpension om 0,4 procent. vilket ger ett totalt avtalsvärde på 5,4 procent. Efter att Industriavtalet kom på plats har flera avtal slutits. Ett av dessa större avtal är det mellan SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, och Kommunal, som till skillnad mot industriavtalet inkluderar retroaktivitet från 1 april. Det finns även branscher där parterna är långt ifrån varandra. Inom handels finns ett strejkvarsel som kan realiseras den 13 november och inom livsmedelsbranschens drogs nyligen ett varsel om stridsåtgärder som skulle ha brutit ut den 9 november tillbaka.
När avtalen är påskrivna är det dags att omsätta överenskomna regleringar till praktik och säkerställa att alla delar av avtalet följs. Alla berörda, det vill säga både arbetsgivare och anställda, ska få information, till exempel ska lokala löneförhandlingar genomföras och andra delar av avtalet kan behöva anpassas lokalt där den möjligheten finns.
De företag som inte är bundna av kollektivavtal behöver i formell mening inte använda den modell för lönerevisioner som föreskrivs i kollektivavtalen. Många av dessa företag väljer ändå att följa avtalets nivåer gällande löneökningar, pensioner och andra villkor. Att försöka hålla sig uppdaterad kring kollektivavtalet i aktuell bransch ger bra förutsättningar för bra lönerevision inom företagen.
Regeringen vidtar åtgärder såsom utökat växa-stöd för att få fler mindre företag att anställa. En viktig fråga för företagen att förhålla sig till är vilken anställningsform som den nyanställde ska få.
Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerar förhållandet mellan arbetsgivaren och den anställde. LAS omfattar alla företag med anställda, oavsett storlek men med vissa undantag. Personer som har en företagsledande position eller som tillhör arbetsgivarens familj är exempel på undantagen. För ett mindre företag, som kanske tidigare har anlitat personer som uppdragstagare, blir det andra förutsättningar när LAS ska efterlevas med en anställning. En förutsättning är vilken anställningsform som anställningen ska ha. Den nu pågående LAS-debatten handlar till en del om balansen mellan olika anställningsformer.
Att anställningsformen finns med i anställningsavtalet är en förutsättning. Finns inte anställningsform angivet förutsätts att anställningen gäller tillsvidare, även kallad fast anställning. En sådan anställning gäller till dess att anställningsförhållandet upphör. Det sker genom uppsägning eller avsked som ofta är en krävande process. Det finns även en möjlighet att pröva en person på en viss tjänst under en period genom en överenskommelse om provanställning. En provanställning får löpa i upp till sex månader. Om den inte har avbrutits eller sagts upp inom sex månader övergår den automatiskt i en tillsvidareanställning.
För att skapa mer flexibilitet exempelvis beroende på varierande efterfrågan, kan företaget välja andra anställningsformer än en tillsvidare anställning. Det finns flera olika former av tidsbegränsade anställningar med olika trygghetsvillkor. Tidsbegränsad anställning får ingås i fyra varianter. Allmän visstidsanställning infördes 2007 och är den nyaste och mest flexibla formen eftersom arbetsgivaren inte behöver ange några särskilda skäl för anställning. Företaget kan även anställa på vikariat. Förutsättningen för vikariat är att detta endast får användas till ersättande av en viss tjänst eller vissa tjänster. Det går alltså inte att anställa någon som vikarie utan att faktiskt ersätta någon annans arbete, det vill säga att vikariera. Säsongsanställning får ingås när exempelvis naturens växlingar kräver säsongsarbete. Det kan handla om bärplockning, tjänster inom turism eller andra liknande branscher. Slutligen kan även en arbetstagare som fyllt 67 år få tidsbegränsad anställning
Viktigt som företagare att vara medveten om är att när en person har varit anställd i två år som allmänt visstidsanställd eller vikarie övergår den till en tillsvidare anställning. Vid beräkning av tvåårsperioden räknas allmän visstidsanställning för sig och vikariat för sig.
Exempel
En person är först anställd med en tidsbegränsad anställning i form av allmän visstidsanställning i 1½ år. Sedan får personen en anställning som vikarie i 1½ år på samma arbetsplats. Dessa anställningar räknas inte ihop. Får personen seden en förlängning på vikariatet med ett år, då kommer anställningen att övergå till en tillsvidareanställning efter sex månader.
Regeringen presenterade på måndagen ett flertal åtgärder som ska stötta företagen under den fortsatta coronakrisen. Bland annat förlängs korttidspermitteringen i upp till sju månader. Dessutom får enskilda näringsidkare nu möjlighet att ansöka om omsättningsstöd.
Det blir förlängning av flera av de åtgärder som tagits under året för att stötta svenska företag under Coronakrisen. Förutom korttidspermittering förlängs också anstånd med skatteinbetalningar, omställningsstöd och omsättningsstöd till enskilda näringsidkare – det sistnämnda ett nytt stöd som beslutades om 5 november.
Regeringen har gjort en överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna. Förslagen överlämnas i en ändringsbudget för 2021, vilket sker i början på det nya året.
Idag kan korttidsspermitteringen som längst pågå i nio månader i följd, men i det nya förslaget tas tidsgränsen tillfälligt bort under perioden fram till sista juni nästa år.
Det betyder att en förlängning av pågående permitteringar kan göras med upp till som mest sju månader.
Under perioden så kommer stödet att vara förstärkt, januari till mars är subventioneringsgraden 75 procent, under april-juni är den 50 procent.
I ett pressmeddelande på måndagen skriver näringsdepartementet att “förlängningen kombineras med en striktare hantering vid ansökan om godkännande för stöd för att säkerställa att stöd bara lämnas till de arbetsgivare som uppfyller kraven för stöd och att missbruk förhindras.”
Tillväxtverket kommer att få närmare en halv miljard kronor i extra anslag.
Företag som tappat minst 50 procent av omsättningen augusti-oktober i år jämfört med förra året kan ansöka om ett förlängt omställningsstöd. Som mest går det att få 30 miljoner kronor. Stödet kräver anmälan och godkännande av EU-kommissionen.
Anståndet med skatteinbetalningar i ett år förlängs också i ytterligare ett år.
Dessutom kommer de tillfälliga ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen att förlängas till att gälla även för 2021.
Enskilda näringsidkare kan också söka omsättningsstöd. Stödet som beslutades om 5 november går att söka från och med imorgon tisdag 10 november på Boverkets webbplats. Även här blir det en förlängning, och en ny ansökningsomgång. En minskad nettoomsättning med minst 50 procent jämfört med perioden 2019 krävs för att få rätt till stöd.
“Om omsättningstappet överstiger denna nivå kan den enskilda näringsidkaren få ersättning med 70 procent av omsättningstappet eller som mest 72 000 kronor per företag för den nya stödperioden. Stödet kan användas av enskilda näringsidkare vars omsättning översteg 200 000 kronor för 2019” skriver näringsdepartementet.
Företagare i Sverige har ansvaret för att betala in skatt och arbetsgivaravgifter, både för företaget och för anställda. Särskilt inför 2021 kan det för såväl företaget som den anställde behövas en anpassning av skatteberäkningen av olika orsaker. För företaget justeras skatteberäkningen med en preliminär inkomstdeklaration till Skatteverket, för den anställde blir det fråga om jämkning.
Skatteverket skickar ut beslut om hur mycket ett företag ska betala i preliminär skatt, debiterad preliminärskatt. Den preliminära skatten beräknas på inkomster som företaget beräknas ha under beskattningsåret. Det finns tillfällen, och särskilt i dessa tider, som gör att den uppskattningen behöver korrigeras och då kan underlaget behöva justeras vartefter. Det finns till exempel möjlighet att ändra preliminärskatten om företaget drabbas ekonomiskt på grund av corona. Om resultatet i år kommer att bli sämre än beräknat är det viktigt att ändra preliminärskatten som betalas varje månad så att den är anpassad efter det beräknade resultatet. Skatteverket gör en omprövning och den kan göras upp till sex månader efter beskattningsårets utgång. Det finns inga begränsningar i hur många gånger ett företag kan ändra den preliminära inkomstdeklarationen. Tanken är att den debiterade preliminärskatten ska vara så nära den beräknade slutliga skatten som möjligt
För att Skatteverket ska kunna ta hänsyn till uppgifterna i deklarationen för det kommande beskattningsåret bör den preliminära inkomstdeklarationen lämnas några månader innan beskattningsårets början, dock senast en månad före beskattningsårets början. Om beskattningsåret är samma år som kalenderåret så ska den preliminära inkomstdeklarationen för kommande år lämnas senast den 30 november året innan.
När det gäller jämkning för den anställde så är det privatpersonen själv som ansöker om ändrat skatteavdrag hos Skatteverket. Att skatteavdrag görs på korrekt sätt är en uppgift som arbetsgivaren har för de anställda. Om den anställde av någon anledning vill jämka så är den 6 november är sista dagen för ansökan om jämkning för att ett beslut ska gälla från 1 januari 2021.
